Jag undrar om jag har börjat med en ny rutin... Två mornar i rad har jag gått upp 7 för att tvätta. Tvättstugan är alltid ledig då har jag märkt så man kan gå ner och bara tvätta en maskin. Det är lagom med en maskin för det är precis vad som får plats att hängas på tvätthängaren uppe i lägenheten. Och när man hänger tvätten så behöver man inte hålla på att passa tider i tvättstugan. Man går ner, slänger in en maskin, går upp, äter frukost, går ner och hämtar ren tvätt, går upp och hänger och då är klockan typ bara 8. Jag kommer göra det imorgon också men sen börjar det sina på tvätt. Men jag har en köksmatta som behöver tas om hand så jag får nog tvätta på lördag morgon med. Skönt sätt att börja dagen på. Är det inte yoga på morgonen så är det tvätt, tydligen.

Idag fick vi besök på morgonen också. Mest jag för Jonas åkte till skolan precis när de kom. Killarna. Vi fick en förvarnande lapp i brevlådan om att det skulle komma ett par killar och spola rören hos oss idag. Killarna var två män i 50 års åldern som gjorde att det luktade fan här när de var klara med sitt. Men den lukten försvann.

Jag kanske borde knyta an till rubriken? Jag sitter nämligen och är lite pirrig i magen. Två anledningar till det. Först ska jag till försäkrningskassan på möte inför praktiken. Det är lite spännande och därför lite pirr. Imorgon ska jag till frisören klockan 9. Det ska också bli spännande. Jag hoppas att det typ är världens bästa frisör. Jag klipper ju alltid mig själv annars men nu har jag slut på idéer och vill att någon annan gör det.

Och appropå magen, en inte alls så trevlig sak hände mig här om natten. Jag vaknade och skrek. Jag hade så ont i magen, på höger sida. Jag hade värsta krampen och kunde inte röra mig och bara satt fast i en konstig ställning och skrek. Jag skrek typ saker som: Aj! Hjälp! Hjälp mig! Aaaaaj! Aaaaah! Mmmmmm! HJÄÄÄLP! Osv. Men sen kom jag på att nu kommer grannarna tro att Jonas är dum med mig så jag försökte skrika lite tystare och undvika fraser som hjälp och hjälp mig. Tillslut gick det över och hela sänghalvan där jag huserar var blöt av svett och jag mådde illaillailla. Somnade om rätt fort men när jag vaknade mådde jag illa och sen mådde jag illa hela dagen. Jag trodde jag hade fått magsår och att magen typ sprack till ett redigt sår på natten eller nått. Efter skolan så googlade Jonas runt lite på div magåkommor medan jag bara låg och mådde dåligt. Sen visade han mig en bild på hur organen sitter i kroppen och jag fick syn på gallan - det var precis där gallan sitter som jag hade ont. Gallsten! Och vi läser om gallsten och japp. Allt stämmer in precis. Både mamma och mormor har haft det fick jag veta när jag pratade med mor efter självdiagnosen så då kan väl jag föra traditionen vidare. Men än så länge är det ju ingen fara för jag har bara haft ett anfall, blir det många långa så får man operera. Och om jag känner av det igen så behöver jag inte tro att jag ska dö eller liknande för då vet jag ju vad det är och att det bara är att bita ihop tills det går över.

Nu mat. Sen möte.