Det spöregnar och en ensam liten kille kickar boll på den dränkta fotbollsplanen utanför och jag har precis gjort klart mitt PM. Nu har jag sommarliv på riktigt. Kanske ska ut och hoppa i vattenpussar nu då... vart har jag lagt gallonibyxorna?

Kinesisk fulsprit och äcklig finsk chokladlikör. Matade slasken med likören. Kinesiska fulspriten är kvar. Ingen kommer någonsin kunna dricka den men det är ju kul att lukta på den. Tillslut blev det två centiliter baileys var, lite hårspray i håret och ner på stan.

Försök 1: O'Connors. Skulle bara hälsa på klasskompis vilket resulterade i en väldigt fin drink. Man med sverigeflaggan sprayad på helikopterplattan ragglar fram och gör ett försök att skapa kontakt med mig. Poängterar att jag har en mycket fin addidasjacka och han berättar att han samlar på såna. Han slöddrade så att jag fick saliv i hela halva ansiktet. Hej men nej liksom. Eftersom att han inte lämnade mig fick jag lämna honom. Efter fem minuter. Samma snubbe. Drar samma historia om att han tycker att jag har en snygg jacka bla bla bla och jag samlar på addidasjackor bla bla bla. Lyckas få honom att förstå att jag inte är intresserad. Hej då!  

 Försök 2: Flustret. En gnutta humor dock med folk som inte dansar utan bara trampar. En Dj som bara spelade halva låtar. Det var 25 årsgräns vilket kändes tryggt för då skulle man slippa alla sturska pojkar. Men nej, åldern har faktiskt ingen betydelse. Det var väl lite samma lika fast med mer skägg. Fotbollsinspirerade outfits också (förutom han med permanentat hår och skjorta instoppad i de allt för högt uppdragna jeansen). Ja tack vad roligt att du tycker jag är fin men nu ska jag gå till baren. Nej men varför då bla bla bla hick bla bla bla. Och när man går så blir man fasthållen. Släpp mig hej då! 

Försök 3: Birger Jarl. Birjer Jarl visade sig från sin bästa sida efter besöket på flurran. Det börjar med att vi träffar två riktigt trevliga män som bjuder oss på champagne. Ja det här kanske låter... Det var riktigt trevligt. Men när vi ville dansa försvann de och vi stod mitt i köttmarknaden med flottiga stekare i de flottigaste backslicksen. Tjejer med minimala outfits. Och en doft av kräks. Här jobbades det mycket med kroppens mittparti. Det var ganska svårt att dansa diskodans bland alla juckande jävlar men det gick. 

När man går ut i Uppsala, inte på nation men på vanliga ställen, då känns det alltid som att man är och hälsar på. Som att man inte hör dit utan man ser in i "deras" värld. Man blir kanske undantaget som bekräftar regeln?