Just det. Glömde ju det värsta med datorbutiken. När jag hade fått snabbkursen och vi diskuterat huruvida hp skulle gå med på att laga moderkortet så säger datasnubben som inte är från holland: Vet du vart vi hittat den här killen då? (syftar ju självklart på holländaren) Nej säger jag. "Jo, jag hittade honom på world of war craft". Jag gav ifrån mig en jättesuck - hur ska man tackla det här liksom? Data killen fortsätter "Ja så det är inte bara negativt med onlinespel, det finns mycket positivt också, som den här snubben". Tack och adjö.

Idag började jag dagen med att åka till Norrtälje. Där går jag i skolan nu. Jag går ju då alltså en modifierad distanskurs och ska bli socionom. Modifierad distanskurs innebär att föreläsningarna hålls i Gävle men sänds ut som teleföreläsningar till olika orter i Sverige. Jag måste åka till Norrtälje för att se dessa föreläsningar. Det är viktigt att träffa sina klasskamrater så fast de kan spela in föreläsningarna och streama dem så att man kan titta på sin dator hemma - så gör de inte det.

Men det är trevligt att träffa folk och vi är tre från Uppsala som sitter och åker till Norrtälje. De hade frågat om vi inte kunde få åka till Gävle istället på föreläsningarna - det är ju skönare att åka tåg för man kan plugga och stryka under i sina böcker, det går fortare dessutom. Men nej, vi måste träffa _våra_ klasskamrater - inte andras klasskamrater. Så det blir till att skumpa buss i 1,5h. Men jag har inga problem att läsa på bussen, men det är svårare med understrykningen. Försökte idag, det såg ut som jag hade utövat ett lögndetektortest i boken efter det.

Åter till telebildföreläsningen. Man sitter i en sal, utan lärare och blir filmad samtidigt som man tittar på en duk där föreläsaren är i en liten ruta i hörnet och resten av bilden är t ex en powerpoint-presentation. Om föreläsaren inte har något att visa blir det värsta stoooora bilden med föreläsarens ansikte som tittar på en. Om man vill fråga något så viftar man på handen som vanligt för föreläsaren ser alla klassrum runt om i landet på sin dator. När han ser det så säger han kanske "Nu är det någon som vill fråga något från Hudiksvallsgruppen" så får den ta en mick och ställa sin fråga. Då blir det så att hela den personen dyker upp i bild. Och om den personen glömmer stänga av sin mick så är den i bild hela tiden. Jag ställde inga frågor... fast det dök inte upp några heller.

På torsdag ska vi ha Ted Goldberg. Ska bli riktigt intressant.

Jag är utled.

Kom hem från grekland. Är stressad över studierna och eftersom att jag inte har någon dator så kan jag inte kolla upp något. Går i alla fall igenom alla papper de skickat hem till mig. Om och om igen. Det är ju svårt att förstå när de skriver om saker som är på internet och man själv inte kan gå in och kolla och förstå.

Nu minns jag inte om jag skrivit om min senaste datorfadäs. Hämtade ju hem den innan jag åkte till Grekland och nya nätkabeln blev sönderbränd igen. Så det sista jag får göra innan jag åker till Grekland är att lämna in den. Datakillen kommer fram till att det nog är en lös mojäng där inne som de ska fixa fast och att jag nog kan få tillbaka min dator när jag kommer hem. Jahaja - de hade alltså inte ens öppnat och tittat där inne trots att jag varit där en miljon ggr med den. Och de hade dessutom lovat vid tidigare inlämning att de skulle kolla så att det inte var moderkortet.

Aja. Inga datakillar ringer mig så jag ringer dem. Får snacka med han som har öppnat datorn och han har konstaterat att det är moderkortshelvetet som gått sönder. Moderkortet är liksom det värsta som kan gå sönder. Det kostar 5000 eller nått att byta. De måste skicka iväg datorn till tillverkarna och det ska ta två till tre veckor för mig att få reda på vad deras felsökning på hp har lett till. Sen om jag vill att de ska laga så tar det ytterligare veckor. I detta läge håller jag på att kollapsa av stress. Jag ska göra MarsvinsMagazinet nu. Jag går en distanskurs som vi använder oss jättemycket av internet på. Det här går inte. Men datorn går inte heller.

Jag åker till datoraffären för att skriva på ett avtal att jag förbinder mig att betala felsökningen på 350 kr som hp ska göra. Väl i datoraffären framme vid disken så får jag prata med en kille från Holland. Jag var så trött och lessen på allt och samtidigt så måste man vara stark och stå på sig för nu har de verkligen varit oproffsiga. Men det är svårt att göra det på engelska i detta tillstånd. Skäll och gnäll borde de få! Men holländaren hade ju i o f s inte gjort ngt, han var ny, förstod inte vad det stod i deras loggar osv. Jag körde helt enkelt på stilen "jag är så ledsen jag orkar inte mer" och han blev väldigt förstående. Men han förstod inte vad han skulle göra.

En annan snubbe ryckte in. Men vi tar allt på engelska för att holländaren ska förstå vad som händer och lära sig hur man gör. Suck, man vill ju liksom bara få allt överstökat och åka hem och dra ngt gammalt över sig. Men ja, nu fick jag en snabbkurs i hur deras datasystem fungerar, hur det går till när man skriver ut det och det papperet osv. Ska ta med det i CVn sen. Synd att jag inte bad om ett intyg. Skrev på det där papperet om att jag lovar att betala 350 spänn och påpekade samtidigt att jag tidigare köpt en sladd för 690 spänn som jag egentligen inte behövt eftersom att det inte var sladden det var fel på. Till svar får jag att "Det ska vi tänka på". De skulle också göra allt vad de kunde för att hp skulle byta moderkortet utan att jag skulle behöva betala det fast garantin har gått ut. Jag undrade hur de skulle lyckas med det men "hp brukar inte vara omöjliga. Vi har haft mycket svårare fall".

Nu har jag i a f fått låna en skruttig dator så jag åtminståne kan kolla min mail men typ inget annat. Jag tänker mycket onda tankar just nu.