Jag vill bara berätta att hittills är ingen skada skedd idag. Handen läker fint. Aloveragelé är skiten!

Jag har fått mer födelsedagspresenter förresten. Av mig själv :) Jag ska gå och se Laibach på Uppsala konsert och kongress den 13 februari. Sen fick jag en fördjupningskurs i yoga också av mig själv. Man måste unna sig. 

Igår var det ju aceton i ögat. Idag testade jag istället att hälla kokande vatten över handen. Det gjorde också ont och det är också något som jag ska undvika i framtiden. Jag hade handen under rinnande vatten hur länge som helst och men så fort jag tog bort den så började det göra fruktansvärt ont. Fick äta frukost med ena handen i en bunke med vatten. Otroligt tur att Sara inte orkade gå hem efter mitt födelsedagsfirande igår så hon kunde bre mackor åt mig.

Sen åkte vi ner på stan för att gå på personalmöte. En bit in i mötet kändes det som handen brann och adrenalinet sprutade i kroppen och jag var tvungen att sitta och blåsa i handflatan hela tiden. Svårt att hålla koncentrationen där. Personalmötet blev ett sånt där evighetsmöte, viktigt och intressant men asch de där mötena leder oftast till att medan man pratar viktigheter så smäller man i sig x-antal kakor för att man måste hålla blodsockret högt för att ta smarta och bra beslut. Ingen lunch alltsål. Bara kakor.

Efter mötet, med ett blodsockervärde ungefär lika högt som eiffeltornet gick jag och köpte en dator för pengarna jag fått på min födelsedag av mina fina föräldrar. Igårkväll så hittade Andreas en på nätet som var precis en sån jag ville ha; 12-tummare med schysst ramminne och en tvåcylindrig stark fräsch processor, lagom stor hårddisk och inte för tung. Den gick jag och köpte för ett rimligt pris. Och nu medan jag skriver så matar jag den med diverse program. Jag är helnöjd! Tack och tack och bock :)

Så var en födelsedag avverkad. Den 28:e och den bästa. Det började med skönsång från mor och man klockan 9 på morgonen och sen fortsatte dagen med gratulationer via telenätet och cyberspacet. Fick frukost och paket på sängen som min kära vän och tillika inneboende Andreas ordnade, då drog jag även till med (ego som jag är och som man faktiskt får vara) att sjunga för mig själv. Det blev väldigt bra, smaka på det här:

Jag må jag leva! Ja må jag leva! Ja VISST må jag leva uti hundrade år!

Mia Thörnblom in my ass säger jag.

Jag fick en sparkossa av Andreas som jag bara älskar. Jag har redan matat den med flera pengar. Sen fick jag också vinglas som rymmer 65 cl vardera. Den dagen jag ska använda dem får det faktiskt inte bli mer en ETT glas vin. Fina var de!

Efter detta så var det dags för tvagning av födelsedagsbarnet. Trodde jag tog ansiktsrengöring men det brände så satans konstigt i ögonen och huden runt om. Jag skrek allsköns svärord och insåg att jag tagit aceton och trodde att jag skulle bli blind. Men det gick bra att tvätta ögonen med aceton faktiskt. Det blev jätterent, men det sved lite runt om ögat men det gick ju över det med. Sen kom pappa, brorsan, syrran och hennes karl och grattade med en supergod semeltårta och under detta besök framkom det att pappa hade samma dag gurglat gommen med decivon.

Pappa med familj drog sig hemåt och avlöstes strax därefter av min vän Sara. Hon hade bakat vegansk saffranskaka och den festade vi på och drack havtornste och havtornsjuice. Om någon har missat det så är havtorn det nya, det har varit det nya ett tag nu så ingen borde ha missat det. Saffran och havtorn är två favoritsmaker i min mun, vilket jag antar att Sarisen tänkte på. Jag fick också ett kakaoträd, fast beviset för det hade kommit bort på posten. Men jag har visst ett kakaoträd på någon avlägsen plats. En fantastisk akupressurring fick jag med och när man masserade fingrarna med den så kändes det i hela kroppen. Jä'tteskönt - speciellt om det kliade på fingret ;) 

När saffranskakan var halvt uppäten gick vi och handlade potatis, avocado, tångkaviar, tofukladd och annat gott för att sedan göra bakade potatisar med med guacemole och vegansk skagenröra. Mmmhmhmmm! Vi åt, pratade och jag fick ett gastronomiskt skrattanfall.

Det är fantastiskt att vara 28. Det är åldern för allt. Man är inte för gammal för något och inte för ung för något. 

Man kan ju inte ta upp plats på internet och sen bara inte underhålla den, waste of cyberspace. Men det har varit mycket annat som min hjärna har tänkt på och mina fingrar plitat ner på sistone så författa blogginlägg har ju inte legat på prio 1.

Har firat jul hos mamma på Gotland. Vi var mätta nästan hela tiden. Mamma hade gjort fantastiska knäck! Och apelsinris, manta som jag säger, gjorde vi vilket var tur för annars hade det inte blivit någon jul. När jag kom dit så luktade det prutt för mamma hade slagit på och gjort någon finsk kållåda som tydligen farmor brukade göra och så sade vi "Ta mer nu" som farmor brukade säga. Mammas stora önskan hade dock varit att det skulle lukta hyacint när jag kom men de vägrade slå ut till min entré. Sista dagen som jag var på Gotland så bröt mamma upp knopparna i hopp om lite lukt. Julklappar delades ut och jag fick en stor järngryta och ett förkläde som jag önskat mig, sen fick jag också en kökshandduk och en grytlapp. 2009 skall spenderas i köket säger tomten.

Nyår spenderades i Uppsala i goda vänners lag. Vi satt här hemma och spelade igenom spel och åt trerätters och slängde ur oss nyårslöften.

Min vän M som nyligen blivit lärare lovade att han skulle börja jobba på posten igen och flytta uppåt i landet.

Min vän As nyårslöfte var "Bättre hygien", ett nyårslöfte som gått i arv i umgängeskretsen.

Och den fantastiska maten: 

Förrätt: Avocado med vegansk sill- och romröra, till det ett glas vitt.

Varmrätt: Coops vegetariska pizza, till det en hederlig folköl.

Efterrätt: Grillade bananer med choklad - något pimpade med mandelspån, kanel och håning också. Och ett glas vitt igen.

Flådigt va?  Från början hade vi nämligen bara tänkt äta pizzan. Superstar glamour. 

"Sverigespelet" som är ett väldigt långtråkigt spel, vilket i rätt sinnelag kan vara väldigt roande, spelades. Sverigespelet borde fasiken få ett eget blogginlägg så jag får återkomma

Och appropå blogginlägg. Eftersom att jag har varit så dålig på att underhålla bloggen så  kommer jag i dag göra flera stycken. 

I fredags åkte jag över till Kalkstenshawaii och idag ska jag åka hem. Det är härligt här den här årstiden. Jag har fotat vintern som kommit hit. Idag snöar det riktigt ordentligt. Ska skynda mig ut med kameran innan snön blåser av ön. Verkar som att vi bara ska hålla oss runt knuten för det är så mycket snö. Igår var vi i en supermysig murgröneskog, stigen genom skogen ledde till havet och sen fram till ett vattenfall och bistra klippor. Hård blåst fick havet att riktigt svänga om och visa upp sig från sin bästa sida. Jag skulle nog säga att det den bästa årstiden här just nu.

Posthögen igår var inte alls så fabulös. De tre dunsarna resulterade i en helt vanlig posthög, inget speciellt intressant, en helt vanlig posthög. Är nog inte hemma så ofta när posten kommer konstaterade jag. Håller mig borta då.

Nu äter jag yoghurt med spiskummin i. Det var inte riktigt meningen. Men nu blev det så. Kardemumma var det jag skulle ha i. Det hade jag också. Nu äter jag en spännande kryddig frukost. (man kan och FÅR INTE slänga mat)

Snart åker jag till Gotland. Lämnar landet över helgen. Jag ska åka flyg, båt, buss, tåg och bil. När jag kommer hem så kanske det finns en ny liten marsvinsfamilj här hemma, eller så kommer de senare. 

Förmiddagen har ägnats åt att läsa igenom skolarbeten: Marte meo - en bild säger mer än tusen år ord?, Hjärtats känslor samt ett arbete som har fått det fabulösa namnet Gruppuppgift 1. PM, pm och åter pm. Pro memoria. Sistnämnda PM handlar om något så spännande som "Genombrottsmetoden". Läste det med anledning av att vår studiegrupp ska opponera på det arbetet i nästa vecka. Vi har fått i uppgift att göra arbeten om metoder i socialt arbete. Det vi har lärt oss hittils är att metoder i socialt arbete fungerar inte alls eller så fungerar de kanske ibland eventuellt. Teori och praktik stämmer inte överens så bra ibland kanske eventuellt ungefär.

Nåväl. Som ni förstår så sitter jag klistrad framför dataskärmen för att läsa igenom dessa PM. Kanske kan berätta att "genombrottsmetoden" handlade om att man ska sätta guldkant på måltiderna för att få bättre aptit och för att må bättre även då man inte äter. Metodnamnet speglar väl metodsyftet. Jaja, vad jag ville berätta med det här blogginlägget är att jag har en stor spännande posthög väntandes på mig i hallen. T R E gånger har det smällt och bångat som bara den vid ytterdörren medan jag suttit och läst. Kanske kan jag inte gå ut i hallen ens för att svensk direktreklam har börjat dumpa överbliven reklam i min låda? Är det tomten som varit här? Ja gud så spännande asså.  Snart ska jag unna mig en postgenomgång.

Grannarna har fest. Nu! Tokigt! En riktig fest dessutom, de spelar hårdrock och skriker såna där bröl. Jag tycker det är fantastiskt. Det känns som att jag bor i ett riktigt hyreshus nu. Jag trippade fram till min dörr och öppnade den lite på glänt bara för att höra hur mycket det lät ute i trapphuset. Och det lät. Klart det är på dagen man ska ha fest för efter 22 måste det ju vara tyst. 

För två veckor sedan bråkade två vuxna människor med varandra i huset så det hördes ut i trappuppgången. De lät som två katter som bråkar. Hårresande och oroande. Jag gick ut i trappen, jag skulle ju åka hiss. Men två till kom ut samtidigt som mig och undrade vad de skulle ta sig till. Jag åkte hiss jag och åkte ner på stan så jag fick inte veta vad grannarna tog sig till med de bråkande grannarna. Men då kändes det också på riktigt. Fast det kändes ju inte så bra. Har jag skrivit om det här förut? Ush jag har så dålig minne.

Tidigare trodde jag att jag bara hade grannar som gick hemma och dammade sina plastblommor och det känns skönt att veta att det faktiskt bor människor här i huset som lever och gör saker. Själv är jag tyst som en mus om dagarna och läser lagar om tvångsvård.