06.10

-Hej det är Johanna. Jag missade precis bussen.

-Men Johanna, varför ska du åka buss nu?

-Vi ska ju på yoga, nästa buss är inte nere på stan förrän 06.39

-Ja men vi behöver inte vara där förrän 7.

-Ja men jag har ett syndrom. Det är jobbigt att komma sent fast än jag vet att vi får det.

- Men Johanna, nu har jag varit i London över helgen och jag sov ingenting på ett dygn igår, bara lite på flygbussen. Nu vill jag ligga i min säng lite och känna att den är skön.  

Men 7 var vi på yoga. Det var fullt i rummet men yogamästarinnan blev jätteglad att vi kom och ropade ut i lokalen "Nu får ni flytta ihop lite". Jag stod brevid en jättefin kille jag. Han hade liksom långkalsonger och ett randigt linne. Kläder helt i min smak. Han var jätteduktig också. Jag blev impad. 

Sen frulle hemma hos Sara (stekta champinjoner, paprika och sesamfrön, en spenat bourek, kaffe, the, smörgås) sen pina iväg till Karin B och pluggapluggaplugga. Känna sig sjuk. Lämna Karin B och åka hem. Ska sätta på vinterdäck på bilen men icke. Mina gamla passar inte så det blir till att fixa nya imorgon. Fötterna är iskalla efter att ha stått och meckat i ett kallt garage. Feber. Hem igen. Värma vetekudde (en minut extra än vad det står på instruktionerna för att få den riktigt het), bädda ner sig i soffan, muttra till bonde söker fru, tvinga kompis att handla godis. Äta godis och snart kolla skräckfilm.  

Mjaha. Då var man pigg då. Inte så konstigt med tanke på hur många timmar jag tillbringat i sängen... Har varit trött hela dagen fram tills 19-snåret. Då släppte också luftfuktigheten över staden. När luftfuktigheten är så där hög så är det som att någon har slagit mig i huvudet med en stekpanna och helt plötsligt blir tyngdlagen otroligt stark och nästintill tvingar mig, suger fast mig, i lodrätt läge.

Och det här med att sova... Har haft jätteont i kroppen i flera dagar för att jag sover så tokigt. Jag som oftast brukar sova väldigt snällt och stillsamt, på sin höjd snarka till, har blivit fruktansvärt rörlig om nätterna. Jag har vaknat i de mest konstiga ställningar. Ibland så ligger jag spikrakt med händerna utsträckta rakt bakåt. Då vaknar jag för att det av någon anledning inte kommer blod till armarna. Tur att jag sover ensam för det måste se så konstigt ut... Men det är en ganska harmlös ställning. I natt vaknade jag för att jag hade så jäkla ont i ryggen... Inte konstigt. Överkroppen och underkroppen hade tydligen skilda viljor. Underkroppen låg på mage och överkroppen låg på rygg. Huvudet hängde lite slött på sniskan.

Natten till i fredags sov jag som en stock. Men jag vaknade med jordens nackspärr. Då hade jag bökat ihop ett stort kuddberg, har typ 700 kuddar i sängen så det går att göra ett stort berg, som jag krupit upp i. Nacken och översta delen av ryggen hade hamnat i en väldigt ofördelaktig ställning och huvudet var mer på väg ner för berget än upp. För att ens kunna lyfta huvudet när jag vaknade var jag tvungen att ta hand med tillhörande arm till hjälp. När huvudet och ryggen var i vertikalt läge igen gick det någorlunda bra förutom att jag bara kunde titta åt vänster. 

Skulle ju åka till Gävle i fredags och opponera och respondera i uppsatsärenden... Kunde inte sova på tåget pga nackspärren. Hade köpt mig en morgonchoklad på pressbyrån. När halva koppen var uppdrucken så uppstod problem eftersom att jag inte kunde böja huvudet bakåt när jag drack. Kasade mig ner i sätet på tåget så jag mer låg än satt så kunde jag liksom hälla chokladen ner i munnen.

Väl framme vid högskolan i Gävle så var det dags för seminariumet. På opponeringen kunde jag inte titta på mina respondenter. Och när jag var respondent kunde jag inte titta på mina opponenter. Ofrivilligt snobbig. Jag hade köpt mig en god fetaostmacka (vilket gick jättebra att äta med nackspärr) samt en juice och en kaffe under en paus. När opponeringen började igen så hade jag en skvätt juice och kaffet kvar. Sippade snabbt i mig juicen (det sörplar ju så konstigt på slutet och det sörplandet vill man ju inte hålla på med under dessa viktiga diskussioner) och högg sedan in på kaffet (kan vara svårt att hålla ögonen öppna i dessa situationer...).

Samma problem som på tåget, halva koppen kvar och jag får inte i mig mer. Övervägde tanken, skulle jag kunna kasa mig ner på stolen på något bra sätt..? Nej, jag satt längst fram i publiken och det skulle verkligen inte sett bra ut. Stolen var dessutom ranglig så jag skulle kunna råka hamna i obalans och sen inte kunna ta mig upp utan assistans. Samtidigt så är det en väldigt dålig opposition där en liten näsvis en konstant sitter och säger "Men då kanske ni hade kunnat skrivit det då". Cec som sitter brevid mig börjar fnittra och jag har svårt att hålla mig. Samtidigt får jag den fina idéen att jag kan ta juicens sugrör till kaffet.

Av med plastlocket som sitter på kaffemuggen (som för övrigt är i papper),  ta ut sugröret ur juiceförpackningen, stoppa sugröret i kaffemuggen (sugröret är också i plast och juiceförpackningen i papper, något behandlat dock). Mina kursare runt omkring mig börjar studera vad jag håller på med och jag känner mig som Mr Bean när han ska packa upp en macka på en parkbänk. Fnissiga är vi redan och när jag ska börja dricka mitt kaffe med sugrör så bryter det ut ett "pffffffffff" från personer runt omkring. Stämningen är som den är och jag kan inte svälja kaffet, har stora svårigheter att ens hålla det kvar i munnen. Men tillslut så kläcker den lilla näsvisa ur sig igen "Men då hade ni väl kunnat skrivit det då?" igen och fokus riktas bort från mig och jag kan i lugn och ro svälja samt snabbt sippa i mig resten av kaffet.  

Mina teorier kring mitt våldsamma, nästintill destruktiva, sovande är att jag har för stor säng. I min säng sover man med lätthet två och skulle nöden kräva så kulle det nog gå med både fyra och fem vuxna personer. Jag har alldeles för mycket frihet i den. Dessutom har jag köpt en tjock och fin bäddmadrass som gör att man inte känner skarvarna mellan madrasserna under. Jag funderar på att kanske bara ha en kudde i sängen i stället för 700. Sen kanske man kunde nåla fast täcket i madrassen, självklart med ett lakan emellan, så att rörelsefriheten blev inskränkt. Ja, jag får fundera...

Vaknade 12.48 idag. Måste börja ställa klockan annars kan jag tydligen sova hur länge som helst. Cec ringde och frågade om vi skulle sätta oss på Karin Boye. Men näää kom vi fram till. Det spöregnar och ingen av oss var särskilt motiverad.

Har strosat runt hemma istället. Pysslat med blommor och tittat på marsvinen. Ungarna växer på men en var lite lös i magen vilket gör mig lite orolig. Den finaste också som är helt omöjlig att se kön på, men det är nog en hona.

Snart ska jag ner på stan. Ska fixa en antennsladd till tvn. Sen måste jag fixa vardagsrumsbord och köksbord. Kul men lite jobbigt också. Borden får jag fixa en annan dag men måste fixa det snarast för det är inte allt för kul att sitta på golvet och äta. Men det är bra för höfterna i o f s.  

Går upp klockan 7 åker till Gävle. Opponering hela dagen till 16. Tillbaka i Uppsala strax innan 18. 18 börja jobba. 08.00 imorse sluta jobba. Hem och städa. 13.52: Nu är det nog dags att lägga sig...

Så är helgen över och veckans första dag avklarad. Den här helgen har underbara Sha från australien varit och hälsat på. Så hiskeligt roligt. Hon är en såndär person som alla älskar, glad som en lärka och det smittar av sig på alla.

I lördags så arrangerades en julfest i hennes ära. Vegitariskt julbord och hemgjorda pepparkakor på hemgjord pepparkaksdeg. Sa, alltså inte Sha, tänkte att hon skulle styra upp allt men så blev icke fallet. Sha lyckades nämligen missa sitt plan från London och var tvungen att boka om sin biljett. Först bokade hon en till Göteborg men det var ju inte så lämpligt, tillslut lyckades hon få en till Arlanda och Sa åkte och mötte henne. Detta ledde till att jag gjorde julmaten ihop med Sas korridorare. Lite svårt för vi hade inte gjort maten förut och visste inte riktigt hur det skulle vara - men det blev gott. Saffransquinoa med apelsin, russin, fänkål och ruccola. Kokta rödbetor med rostade valnötter, pepparrot och en glaze. Sen lite soyakorv, soyabullar och potatis samt en champinjonsallad. Till efterrätt styrde jag upp en risgrynsgröt men det var ingen som orkade äta upp den - det blev frukost i söndags istället ihop med grädde och apelsin; Manta som jag säger (jag vet att det heter Ris a la Malta men jag kommer alltid säga Manta).

Och det snöade vilket Sha var överlycklig för. När vi var ute gick hon med munnen öppen så att snöflingorna skulle landa på tungan. Men hon fick inte slicka frost på lyktstolpar ;) Förra gången hon var i Sverige, för fyra år sedan, så snöade det hur mycket som helst och vi åkte "down hill in plastic bags". Det kunde vi tyvärr inte göra nu. Men jag är grymt imponerad av hur mycket svenska hon kommer ihåg från den perioden. Och nu kan hon mer lämpliga och olämpliga fraser. Förra gången hon var här stod hon och asgarvade i affären åt att vi i Sverige äter godis med ett så olämpligt namn som cheeze doodles. Under tiden hon varit på annat håll så har det ju sortimentet utökats med cheeze balls också. 

Måste bara berätta, trots att jag själv inte var med... Sa och Sha var på Thanks Giving middag igår. Sa känner lite amerikaner här i stan så de blev bjudna. Under middagen började Sha prata med en Amerikan som tyckte att det var väldigt bra här eftersom att alla kan prata så bra engelska och han berömde Shas engelska var på hon svarar "Yes, but I'm from austraila..." Amerikanen: Oh, and still your english is very good. Sha: "Eeh, yes... but thats my native language..." Samma amerikan höll ett tal om hur förvånad han blev över att man inte firade Thanks Giving i Sverige. Han trodde att det var något som man firade världen över... Amerikaner... suck ;)

Nu har Sha lämnat Uppsala. Snart åker hon till London och sen till Australien. Trist. Hon är verkligen en sol i mörkret.  

Krullan, min skinnyavelshona, har tills idag gått och varit groteskt stor pga barn i magen. Idag släppte hon ut sina små. Fem stycken 100-grammare, tre pink eyed white (som kan bli himalaya), en dark eyed golden/white och en lilac/golden/white. Det ser ut som fyra hannar och möjligtvis en hona. Flera av dem har riktigt fin typ men de är något överbehårade, inga katastroffall dock. Är väldigt nöjd med ögonens placering som är något lägre än vad de brukar vara. Allt som är av hankön kommer bli till salu, har redan hannar så det räcker.

Så då är det namn på A som gäller, kom gärna med namntips. Har tänkt att en ska få heta Agent Provocateur men sen står det helt stilla. Jag har ju haft massa idéer men de är huxflux helt borta.

När man har ett sovrum fullt med marsvin så får man en hel del kommentarer. Min framtida inneboende sade "Vad häftigt!" - en trevlig kommentar som får mig på fall ;)

Hade två vänner här på visit för någon vecka sedan. Vi har kännt varandra länge men jag har aldrig invigt dem i marsvineriet jag håller på med. Nu fick de sig i alla fall en genomgång var på den ena säger "Den där ser ut som en elefantskit". Det är nog den absolut konstigaste kommentaren jag någonsin fått, även om jag är luttrad efter 5 år som uppfödare så tappade jag hakan lite. Men kommentaren var ju så lustig så det gick inte att undvika skratt även om jag blev rätt mållös. Kan tilläggas att han pekade på en högdräktig skinnyhona som förvisso är lite brun på baken men inte är hon blaffig som en elefantskit heller.

Min kursare, som förövrigt inte säger marsvin utan "marsesvin" tycker att marsvin i allmänhet är äckliga. Igår satt vi och pluggade på Karin Boye och då visade jag honom min hemsida. När han då fick se att det inte var vilka marsvin som helst jag hade utan att de dessutom är nakna så fick han spunk! Högt rakt ut: Fy faaaan vad äckliga! Jag bara skrattar eller ler när han håller på och lika så igår varpå han säger till mig efter sitt utbrott: Jag tycker om dig Johanna, du blir inte arg på mig fast jag tycker dina marsvin är äckliga. 

Måste ju göra en medaljongrapport. De förökar sig och nu har jag en medaljong bakom örat. Farligt nära ansiktet nu. Jag är inte rädd för att se spetälsk ut, mer för att få skador på hornhinnan som jag läste att man kunde få om de sätter sig på ögonlocket.