Igår när jag skulle mata marsvinen ser jag att en av marsvinsungarna är alldeles blodig över hela kroppen. Stirrade stort in i buren, tänkte att nu har ngn av de vuxna varit riktigt dum. Har varit med om en hanne som försökte börja äta på marsvinsbarnen när de var små nämligen. Sen ser jag en till blodig kulting. Tar ut de blodiga ungarna och kommer fram till att de inte har några sår, blodet måste alltså komma från någon annan. Tar då ut mamman... uuuuuuh :(

Hennes spenar är alldeles sönderdiade. Hon har inget skinn kvar på dem och det rinner blod från dem. Jag tog och lindade in henne i en handduk och satte mig och tvättade spenarna. De har liksom ingen hud kvar... Jag tänkte igenom vad jag hade för alternativ. Ta bort henne från ungarna var min första instinkt. För mig är det viktigast att mamman mår bra. Sen kom jag på att jag kunde sätta plåster över spenarna så att ungarna inte skulle kunna komma åt dem. 

Plåsterna fungerade inte alls. Hon försökte direkt kraffsa av sig dem vilket resulterade att baktassarna blv fastklistrade i plåsterna och hon hade grymma problem att ta sig fram. Av med plåsterna som på en kort stund blivit nerblodade. Hon fick därefter hoppa in till en annan bur med en av ungarna. Tänkte att det nog inte är bra att ta bort henne helt från ungarna och om hon bara har en unge att ta hand om så får spenarna antagligen vila lite.

När mamman försvann så började de direkt söka sig till den andra maten. Mumsade morötter, havre och hö. Så det verkade som att det var frid och fröjd. Men imorse vaknade jag av vilda skrik. Som brandalarmsljudet de kan göra fast mycket värre. Som den värsta väckarklocka. Det är en av ungarna som står och ropar, efter mamma förstår jag. Det gick att vara utan henne en hel natt men sen blev de oroliga. Ungarna har inte varit ensamma utan gått med de vuxna marsvin som gått i buren hela tiden. Tog fram mamman ur den andra buren och satte in henne till dem igen. Spenarna hade läkt under natten.

Det var ingen tvekan om att ungarna saknat sin mor. De sökte genast trygghet hos henne. Jag tänkte låta henne gå där ett par timmar och sen får hon flytta till den andra buren och ta en paus ett tag. Vill inte att hennes spenar ska gå helt förlorade. En hona jag hade med fem ungar för ett par år sedan blev ju av med sina spenar... Det var inte alls roligt. Men den här kullen är ännu värre, har aldrig haft en kull som diat så mycket som de i denna kull gör. Tror att det är bra att mamman försvinner under ett par timmar så att de inte är så fokuserade på henne. Läste en studie om detta för ett par år sedan också, att marsvinsungar som lämnas av sin mamma i perioder skall bli mer självständiga. Och nu har jag anledning att kolla om studien stämmer i detta fall. Tror att ungarna är hemskt osjälvständiga eftersom att de är på mamman så mycket. 

Mitt PM är snart klart nu. Bara det att datorn börjar jävlas. Har fått blue screen två ggr nu. Och det går så snabbt så jag hinner inte läsa vad som står. En gång så startade också datorn om sig själv och så blev det en vit och en grön pil som låg och vibrerade brevid varandra. Stängde av datorn och satte på igen. Då fungerade skärmen ett tag. Sen knakade datorn till och sen började hela skärmen skaka - eller alltså det som är på skärmen. Skärminnehållet åkte fram och tillbaka. Såg rätt coolt ut. Stängde av datorn igen och lät den vila. Sen så satte jag på den och mailade genast mitt PM till mig själv så att jag kan fortsätta på det på en annan dator ifall att den här burken dör. Mitt it-häng sa först att det var hårddisken. Sen sade han grafikkortet - som sitter på moderkortet. Och det är ju moderkortet som datorn nyss har varit inlämnad för. * M O R R *  Kan dataaffärskillarna möjligtvis ha varit och pickat sönder mitt grafikkort också?

dagens andra sojakorv?

Enkla matvanor dessa studiedagar. Serverades med fiberrikt korvbröd, extra stark ketchup och helt normal senap. Till efterrätt: En apelsin. 

Sitter och skriver på en inlämningsuppgift som är helt omotiverad för kursen och i och med detta helt omotiverad för mig. Det är svårt att skriva motivationer till varför man ska göra si och så i uppgiften, när det inte är motiverat...

Håller på att utforma en enkät som skall delas ut i samband med en nyrekrytering på ett boende för utvecklingsstörda (säger man ens så i modern tid? det står så i uppgiften i a f) för att undersöka de sökandes attityder kring utvecklingsstörda. Diriktiven i uppgiften är att man ska utgå ifrån att människorna som söker inte kommer vilja erkänna att de har dålig attityder eftersom att de vill ha ett arbete. Men jag tycker det finns två fel i uppgiften. 

1) En enkät gör man oftast, grovt sett, för att kunna generalisera och se mönster, det är därför enkät är så bra (om man tycker det är bra att generalisera). När man skall anställa någon så vill man väl inte generalisera bland de sökande heller? Man vill ju gå på djupet - sånt finns det inte plats för i en enkät.

2) Att man ska utgå ifrån att människor har dåliga attityder gentemot utvecklingsstörda och att de bara söker jobb för att få jobb. Visst kan det vara så men att alla skulle vara så? Det tror jag icke.

I litteraturen vi fått i enkätmetodik  står det också hela tiden att det inte passar såna här situationer... Undrar om lärarna försöker lura oss? Så skulle det ju kunna vara, men man ska väl inte behöva ställa sig kritisk till uppgifterna man får? Det är väl litteraturen man skall ställa sig kritisk gentemot. Men jag känner att jag inte riktigt sitter med kunskapen så att jag skulle kunna argumentera emot en hel bok - speciellt inte när jag känner att boken har rätt dessutom. 

Appropå att para. Are, en av sverigest finaste skinnypojkar, verkar vara väldigt trög i barnagörandet. Men det kan vara jag som är för otålig också. Han har gått med Äileene Supermarsvin så länge så att jag tycker det verkligen borde ha tagit. Har kännt ngt som skulle kunna vara början på ett foster... Men det kan lika gärna vara blindtarmen också (som är väldigt stor på marsvin). Det har jag lyckats ta fel på förut så nu särar jag inte på paren förrän fostren växt till sig ordentligt. Are har gått med två andra honor tidigare och då blev det inget, så därför är jag lite nojig.

Det är riktigt roligt med marsvinen nu. Har massa planer och förhoppningar inför framtiden. Längtar till nästa vår då jag kan börja skrida till verket. Det kommer både bli en del utställande och en del avlande. Det är skönt att skynda långsamt, speciellt när man letar avelsdjur. Nu känner jag att jag till våren kommer ha en ordentlig grund till en bra linje som jag verkligen vill testa och se vad den ger. Men det är bara att väntaväntaväntavänta vilket är jobbigt för jag är så nyyyyyfiiiiiiiken.   

Nu har Ådd äntligen fått ett hem där han ska få en marsvinskompis. Hoppas nu allt går bra. Och isch vilket tomrum han lämnade efter sig. Stallets största pussgurka kan inte försvinna obemärkt. Men det är så skönt ändå eftersom att jag vet att han kommer få det bättre och verkligen vara den kelgris han är :)

Åke ska få flytta ihop med kanin-Cliff. Det är Ådds bror som också behöver ett nytt hem med marsvinskompis. Hoppas det dyker upp någon köpare. Det  är så ledsamt att ha ensamma hannar. Har funderat på att kastrera honom så att han kan gå med honor. Jag har ingen erfarenhet av kastrerade marsvinshannar. Antar att de parar honorna i a f..?

Senare ikväll kommer en marsvinsköpare förbi. Hon skall kika på Ådd. Det känns i hjärtat. Ådd är en klar favorit, tam, gosig, fingerslickare, burkantshängare... Men han förtjänar verkligen ett annat hem där han kan få bo ihop med marsvin. Han har under en längre tid bott ihop med Cliff-kaninen och det har gått jättebra men han vill ju såklart hellre bo med marsvin. Jag själv har inte haft någon hanne som han har kunnat gå ihop med så det fick bli kaninen i brist på bättre. Men den här tjejen ska köpa en liten teddy från en uppfödarkollega, håll alla tummar för att det ska fungera. 

Idag har jag varit lite sjuk. Forsättning på det som började igår. Men jag lyckades ändå ta mig upp 06.50 imorse för att tvätta. Men sen sov jag hela dagen och nu mår jag bättre. Är hungrig och ska snart ta mig en soyakorv med ketchup, senap och rostad lök.