Efter arbete och plugg var jag med Tov och Fri på modevisning. Uppsalas två vintage butiker hade vintagemodevisning på Grand. Någon grunka här och där kändes väl lite lockande men jag satt mest och tänkte på att flera av modellerna gick omkring i för stora / för små skor och att de inte kunde gå. Vissa av skorna hade sulor som inte satt fast ordentligt. Noppriga strumpbyxor - jag tror inte strumpbyxorna var vintage dock, de var nog bara så att de inte hade kostat på dem nya och fräscha. Konferancierens ben skakade ngt enormt.

Alltså, jag satt längst fram och man sitter ju liksom under modellerna för de går ju uppe på cat walken så jag såg skorna väldigt bra. Allt annat såg jag väldigt dåligt. Vissa av kläderna var trasiga noterade jag dock. Det var inget som tog mig med storm och fick mig att ramla av stolen vilket kändes trist, först tänkte man "Ah vilka tokiga kombinationer" men sen tänkte man att de hade tänkt "Ok modellen, vilken storlek har du? Ok, men då har vi de här kläderna i din storlek", alltså det verkade inte finnas någon tanke bakom stylingen utan de fick bara ta det som fanns typ. En del snygga 40-tals dräkter var det dock. På det stora hela kändes det mesta pinsamt. 

Väckarklockan fick ringa kanske 25 ggr i morse. Hade dock sovit väldigt gott hela natten och vaknade 6.19 och trodde att jag försovit mig, brukar i vanliga fall vakna vid 4-5 snåret och bara kolla klockan. Men en omsomning resulterade nog i att det var ännu svårare att gå upp 20 minuter senare. Klockan fick ringa om och om igen tills klockan var halv åtta. Då gick jag upp och duschade och kädade på mig och hann gå och lägga mig en sväng igen innan jag gick till bussen 8. Frukost åt jag på jobbet.

Efter jobbet gick jag till Karin Boye bibblan. Jag och Cec pluggade ihop ett par timmar. Biblotikarien i beige fick vårat förakt att växa. Cec hade varit där hela dagen och hon ska låna några böcker av denna dam men hon hade glömt sitt lånekort och frågade om hon fick låna på legget. Nej det gick inte. När den beiga försvinner så går Cec fram till bibliotikarien i svart, frågar om hon får låna på legget; "Ja men det går bra, på det här biblioteket är vi inte omöjliga" säger den svarta. Cec upptäcker då att hon inte har något leg men det gick bra att låna böcker på icakortet också - inget är omöjligt för bibliotikarien i svart!  Sen är det min tur...

Jag får den beiga. Jag får inte låna för jag har ju inte heller mitt lånekort med mig. Slarvigt kan man kanske tycka men jag trodde inte att Carolina Rediviva lånekortet skulle fungera på Karin Boye biblioteket. "Men kan jag inte låna på legget?" undrar jag men det får jag ju så klart inte. "Men är det inte så att om ni knappar in mitt personnummer så ser ni att jag har ett giltigt lånekort?" fortsätter jag. "Jo det kan vi men vi får inte låna ut på det sättet, det är en regel att man ska ha kortet med sig". 

Jag och Cec sitter och funderar över den här regeln. Hur gör man då om man faktiskt inte har något kort? Hur får man då ett nytt kort? Mot bibliotikarien i beige igen för att konfrontera "Om det är så att man har förlorat sitt kort och behöver låna, hur gör man då?". Hon svara något i stil med att hon då behöver se ens leg för att kontrollera att man har ett lånekort och sen får man ett nytt lånekort, men detta kostar 25 kronor. Vi konstaterar näsvist att "Då kan man alltså säga att det kostar 25 kronor att låna på sin legitimation". 

Nu har jag i alla fall hittat en bok, kanske 15 cm hög och 10 bred på 71 sidor som innehåller allt jag behöver till mitt arbete. Coolt. Som en pixie-bok för högskolestuderande. Jag har fått första responsen på mitt individuella arbete B där jag bland annat skrev om alkoholism i Japan. Eller det gjorde jag inte alls för jag hittade ju ingen fakta. Det fick jag lite pisk av min handledare för och han tyckte att det borde ju visst finnas. Idag hittade jag en bok som handlade om alkohol som socialt problem i olika länder, Ryssland, Peru, Skottland, Frankrike och ta mig tusan Japan. Jag sätter mig genast och läser och redan i första stycket står det att det här kapitlet inte kommer behandla alkohol som socialt problem eftersom att det inte finns särskilt mycket offentliga fakta. Ha och oj! Tycker att det är konstigt men fasen jag hade rätt.